6. En roslagsgård

Att flytta hus och hela gårdar var under 1700- och 1800-talen vanligt Detta beroende på trångboddhet i byarna och på skiften. Skiften var flera markreformer under 1700- och 1800-talen som syftade till att skapa större sammanhängande marker. Konsekvensen blev att byarna mer eller mindre splittrades. Denna gård blev utflyttad 1815-20 från Västerkulla by. Lillstugan och ekonomibyggnader följde med vid utflyttningen. Lillstugan är en ålderdomlig timmerstuga från 1700-talet. I stugan satt tidigare ett gammalt fönstergaller. Vem vet vilka hemligheter som har dolts bakom gallret?

Boningshuset uppfördes på platsen 1875. Det är en typisk enkelstuga med asymmetriskt plan; till vänster en ytterdörr till en förstuga med trappa till vindskammaren, till höger en storstuga med eldstad och därbakom en liten kammare. Enkelstugan har funnits sedan medeltiden och blev från mitten på 1700-talet en vanlig hustyp för mindre bondgårdar.

Den kringbyggda gården är den vanligaste gårdsformen under 1800-talet. I Roslagen har gården vanligtvis en rektangulär grundform med boningshuset längs ena kortsidan, en undantagsstuga (lillstuga) följd av hopbyggd ladugård, stall och bodar efter långsidan och på motstående kortsida. Ofta fanns ett staket rakt över gårdsplanen för att skilja boskapen från bostadshusen. Denna gårdsform återfinns på flera gårdar i området. Tyvärr var stall och ladugård på denna Roslagsgård i så dåligt skick att de revs i slutet på 1980-talet. Den gamla rektangulära formen med en kringbyggd gård kan dock ännu skönjas. De sista brukarna av gården var familjen Sjöblom. Sonen Torsten var välkänd i bygden och han bodde ensam kvar på gården fram till sin död 1985. Gården kallas i folkmun för ’Sjöbloms’. Gården är ett bra exempel på hur Roslagsgårdar flyttades och formades på 1800-talet.

Obs! Respektera hemfriden och beträd ej tomten!